tågluffen

Har sagt hur länge som helst att jag ska skriva ner lite viktigheter och sånt från tågluffen. Nu är det nästan åtta månader sedan vi var borta. Anledningen till att jag vill skriva ner det är för att det var en av de bästa sakerna jag någonsin gjort, och vill därför inspirera andra till att göra detsamma. Jag ska försöka hålla mig relativt kort, och är det några frågor så är det bara att fråga på. Annars älskar jag att prata om det, så ta upp det nästa gång vi ses.



Till att börja med ska du åka med människor du klarar av att vara med 24 timmar om dygnet. När du väl bestämt det har du kommit ganska långt.

Vi åkte fyra stycken, vilket var väldigt bra av oss. När man åker nattåg åker man i kupéer, som många vet. I dessa kupéer finns det sex stycken sängar. Vi träffade ett gäng svenska tjejer som var sju stycken som åkte. Detta innebar alltså att en tjej behövde sova i en egen kupé varje tågfärd.

Att åka fyra stycken är inte bra bara för tågplatserna, utan också även då man skulle checka in på hostel. Vi hade inte bokat något boende innan resan och därför var det bra att vara så få som vi var, för oftast fick vi alltid plats på ställena vi gick till. Dessutom kan man tänka att ju fler som åker med, desto fler viljor och behov måste man visa hänsyn till. Fyra stycken är alltså perfekt. Då var vi klara med den delen.



För det andra, åk inte till för många ställen. Innan vi åkte var det det enda folk sa till oss, men det var det bästa rådet vi fick. Vi var i Berlin, Budapest, Venedig, Paris och Amsterdam på 15 dagar. Det var perfekt. Man vill alltid vara i rörelse, och därför är det lätt att man har alldeles för många destinationer och hela resan blir stressig. I snitt var vi tre nätter i varje land vilket var kanon. Man hinner varva ner från resandet, men ändå känna att man är på gång.

Vad vi gjorde innan vi åkte då? Det vi gjorde var att spara, spara och åter spara pengar. Haha. Vi köpte interrailkort och bokade några resor som vi ändå visste att vi skulle åka, annars beställde vi biljetter under tiden. Vi bestämde på ett ungefär vart vi skulle åka. Vi köpte engångskameror. Vi packade väskorna.



Ha inte för höga krav. En del tåg var väldigt sunkiga, exempelvis det tåget vi åkte mellan Berlin-Budapest. Där satt vi upp i en lysrörsupplyst vagn som luktade unket tillsammans med massa andra människor. Vi satt alltså upp i ett helt vanligt tåg i fjorton timmar. Nattåg. Det var kallt och man var själv äcklig efter två dagar utan dusch och man var trött. Haha. Som tur var hade vi inte så höga krav och skrattade mest bort det.

I Venedig fick vi en bungalow. I den bungalowen stod en våningsäng samt en fläkt. Taklampa också. That's all. Beckas och Ellens taklampa fungerade inte ens. Men som sagt, det är lite charmigt


Vad jag vill ha sagt med det är att ni kommer lukta äckligt, ni kommer hata livet lite då och då och ni kan tänkas hamna på mindre fräscha hostel.

Jag älskar sånt här och kan inte vänta tills nästa gång jag ska iväg. Nästa tur blir som sagt Asien ihop med Becka, och det är bara början. Men, vet ni med er att ni inte är "äventyrsmänniskor" utan trivs med att ha saker under kontroll, vilket är helt förståeligt, bör ni överväga att åka på sådan här resa. Så ni måste vara ärliga mot er själva och ta reda på om det är vad verkligen ni vill. Men som sagt, det var det bästa jag gjort. Så om det lutar mest åt "ja", gör det!

Dessutom går det att planera mycket mer än vi gjorde. Till exempel att boka både tåg och hostel innan resan drar igång. Det bästa med luff är att man kan bestämma hur man vill!

Ett (idag) roligt exempel på när det kärvade till sig lite var på min födelsedag. Vi hade precis kommit fram till Paris och livet kändes fint. Tyvärr vände det ganska snabbt. Kort och gott hittade vi ingenstans att bo och allt kändes hopplöst. Vi gick runt i timmar med våra ryggsäckar som vägde femton kilo på oss och letade boende efter boende utan resultat. Men det löser sig alltid. Kanske en klyscha, men det gör det verkligen. Vi fick till sist sängplats hos en kompis kompis som vi aldrig tidigare träffat. Och sånt är ju kul.

Nu har jag bara tagit upp tråkiga, praktiska saker som dessutom kanske fått er att verkligen inte vilja ge er ut på luff. MEN, det var fantastiskt. Det var det bästa jag gjort i hela mitt liv. Att få ta ansvar själv, besöka platser man aldrig varit på innan, gå dit benen för en, göra vad som känns rätt för dagen. Åka till nästa land en dag för tidigt, eller stanna en natt längre på ett ställe som kändes helt rätt. Att umgås med de vänner man tycker bäst om, att träffa nya människor, att göra vad man vill. Att möta både storstadsliv och lugn. Att shoppa, festa, chilla, sola, turista och leva livet. Att vara anonym i en helt ny stad. Lära känna sig själv och veta vad man klarar av. Att tvingas lösa saker och ting, och lyckas. Att vända motgångar till framgångar osv.




Och till den frågan alla säkert undrar, vad gick kalaset på? På ett ungefär har vi räknat ut att hela luffen kostade plus minus 10 000 kronor. Då ska man också räkna in att vi var i både Venedig och Paris, där det är väldigt dyrt och dessutom sov vi på hotell en natt. Dessutom shoppade vi väldigt mycket. I övrigt levde vi väldigt billigt och nöjde oss med det lilla.

Till sist, en liten checklista:
1. Kapsylöppnare, haha, vi glömde detta och hade lite problem.
2. Något spel. Vi spelade yatzy i stort sett hela resan.
3. Vänner som ger dig positiv energi.
4. Pass, sjukförsäkringskort, interrail.
5. Kamera. Rekomenderar starkt engångskameror! Då tar man kort på det man verkligen vill ta kort på och man håller inte på med digitala kameror mest hela tiden.
6. Joggingskor, sandaler och converse.
7. Y3, man kan tvätta i stort sett överallt. Packa färre kläder och tvätta under resans gång istället.
8. Lite packning över huvudtaget. Man blir galen på ryggsäckarna efter ett tag.
9. Mat hemifrån för det första dygnet, så slipper man tänka på det det allra första.
10. En jäkligt bra inställning till att det ska bli det bästa man någonsin gjort!

Det var lååååångt ifrån allt. Men som sagt, fråga vad ni vill, antingen här, eller om du umgås med oss, nästa gång vi träffas. Vi älskar som sagt att prata om det.

Kommentarer
Postat av: emiilije

<3<3<3<3<3<3!

2012-01-26 @ 22:49:21
URL: http://emiilijebodinger.blogg.se/
Postat av: Ellen

Jag gråter typ. ÅH!!!!!

2012-01-27 @ 08:38:01

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0