Jag har streckfobi. Eller fobi och fobi, jag kan inte gå på streck. I skolan är golvet utgjort av kvadratiska plattor. Jag sätter foten i en sådan platta vid varje steg. 

När man var liten lekte man ofta att man trampade i lava eller likande om man nuddade linjer, eller med andra regler. Ungefär samma princip är detta, jag kan inte nudda streck. Jag tror däremot inte att jag trampar i lava om jag misslyckas. Så dum är jag inte.

Även om man går längs asfalterade trottoarer är det en skarv mellan varje sidkloss kan jag inte sätta foten på samma våglängd som skarven.

Det var det, en av mina tvångstankar. Kan också säga att jag inte är så förtjust i kullersten, antar att ni förstår varför.